Delegering — prova dina kunskaper.
Ska du ta emot en delegering av läkemedelshantering, eller står inför den årliga uppföljningen? Här är 15 frågor av samma sort som ett kunskapstest brukar innehålla. Varje svar följs av en förklaring med hänvisning till paragrafen den bygger på — i den lydelse som gäller sedan 1 januari 2026.
- 15 frågor
- Facit med källhänvisning
- Gratis, inget konto
Femton frågor att pröva dig på
0 av 15 besvarade
- 01
- 02
- 03
- 04
- 05
- 06
- 07
- 08
- 09
- 10
- 11
- 12
- 13
- 14
- 15
Så går kunskapskontrollen inför en delegering till
Det finns inget nationellt delegeringsprov. Föreskriften kräver två saker av dig som ska ta emot en delegering: att du har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften korrekt och patientsäkert, och att du har dokumenterade kunskaper om läkemedelshantering och de risker hanteringen för med sig. Hur de kunskaperna kontrolleras bestämmer varje vårdgivare i sina egna rutiner — därför ser provet olika ut hos olika arbetsgivare, och därför kan din kollega i grannkommunen ha gjort ett helt annat test än du.
Det som däremot är sig likt är vad som prövas: vem som får delegera och vad som får delegeras, vad beslutet omfattar, kontrollerna vid iordningställande och överlämnande, och vad du gör när något avviker. Frågorna ovan följer den ordningen.
Själva beslutet fattas sedan av en läkare, tandläkare eller sjuksköterska, som enligt 9 kap. 4 § ska kontrollera att du har de kunskaper och den kompetens som krävs. Provet är deras underlag — inte deras ersättning.
Ett godkänt prov är inte en delegering
Oavsett hur det går på provet ovan får du inte hantera läkemedel förrän du har ett skriftligt delegeringsbeslut. Beslutet är personligt, gäller för en viss verksamhet och ska vara tidsbegränsat — och det kan bara fattas av en läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Ett kursintyg, det här provet eller en genomgången utbildning kan dokumentera din kunskap. Ingen av dem ger dig behörigheten.
Delegering — läkemedelshantering
Frågorna ovan prövar samma regelverk som kursens slutprov, som har 40 frågor och kräver 80 % rätt. Kursen går igenom nionde kapitlet i HSLF-FS 2017:37 som det lyder sedan 1 januari 2026, hanteringen steg för steg och riskbilden — och ger ett kunskapsintyg när provet är klart. Intyget dokumenterar vad du kan inför sjuksköterskans kontroll och inför den årliga uppföljningen.
Facit med källhänvisning
Samtliga 15 frågor med rätt svar och motivering. Hänvisningarna går till den paragraf eller handbokssida som bär svaret.
- 01
En sjuksköterska ska fatta ett delegeringsbeslut om dig. Vad ska hon eller han kontrollera innan beslutet fattas?
Rätt svar: Att du har den kompetens som krävs för uppgiften och dokumenterade kunskaper om läkemedelshantering och riskerna med den
Två krav ställs på dig som tar emot: den kompetens som behövs för att utföra uppgiften korrekt och patientsäkert, och dokumenterade kunskaper om läkemedelshantering och de risker som är förenade med den. Beslutsfattaren ska kontrollera båda. Anställningstid och chefens godkännande finns inte i föreskriften — och någon myndighetsgodkänd utbildning att kräva finns inte heller, varken hos oss eller någon annan.
Källa: 9 kap. 3 och 4 §§ HSLF-FS 2017:37
- 02
Enhetschefen skriver ett delegeringsbeslut som gäller läkemedelshantering för hela kvällsteamet. Vad är fel?
Rätta svar: Enhetschefen får inte fatta beslutet — bara läkare, tandläkare och sjuksköterskor får delegera · Beslutet kan inte gälla ett team — ett delegeringsbeslut ska vara personligt
Två fel samtidigt. Kretsen som får delegera är uttömmande och rymmer inte enhetschefen. Och beslutet ska vara personligt och gälla för en viss verksamhet — det kan alltså inte ställas ut till en grupp. De sju uppgifterna i 9 kap. 7 § är däremot vad beslutet ska *innehålla*, inte vilka arbetsuppgifter det måste omfatta.
Källa: 9 kap. 2 och 5 §§ HSLF-FS 2017:37
- 03
En boende sköter sin insulinpenna helt själv efter att behandlande sjuksköterska bedömt det som egenvård, men behöver påminnas om tiden. Krävs delegering för att du ska påminna?
Rätt svar: Nej — har legitimerad personal bedömt åtgärden som egenvård behövs ingen delegering enligt HSLF-FS 2017:37
Egenvård är en egen gräns. När behandlande legitimerad personal har bedömt att åtgärden kan utföras av patienten själv, eller med hjälp av någon annan, behövs ingen delegering för att personalen ska få hjälpa till. Det förutsätter att bedömningen faktiskt är gjord — att en boende "brukar klara det själv" är inte samma sak som en egenvårdsbedömning.
Källa: Socialstyrelsens handbok s. 69 och lagen (2022:1250) om egenvård
- 04
Det finns ett generellt direktiv om paracetamol vid behov. Får bedömningen av om en patient behöver dosen delegeras till dig?
Rätt svar: Nej — behovsbedömningen inför ett generellt direktiv ska göras av en sjuksköterska och får inte delegeras
Handboken tar upp den behovsbedömningen som sitt andra exempel på en reglerad arbetsuppgift som inte får delegeras, vid sidan av ordination. Ett generellt direktiv innebär att en läkare i förväg ordinerat läkemedlet för vissa situationer — men bedömningen av om just den här patienten behöver det nu är sjuksköterskans.
Källa: Socialstyrelsens handbok s. 59
- 05
Vilka av följande moment räknas som iordningställande av läkemedel?
Rätta svar: Att dela upp tabletter eller kapslar · Att mäta upp ett flytande läkemedel · Att lösa upp en torrsubstans
Iordningställande är färdigställande av ett ordinerat läkemedel inför administrering — uppdelning av tabletter eller kapslar, uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska, upplösning av torrsubstans, tillsats av infusionskoncentrat. Att lämna över dospåsen är överlämnande, ett eget moment med egna kontroller.
Källa: 3 kap. 1 § HSLF-FS 2017:37 och Socialstyrelsens handbok s. 47
- 06
En ny ordination ligger inne i systemet men är inte signerad av läkaren. Patienten mår bra och dosen ska ges om en timme. Vad gäller?
Rätt svar: Ordinationen ska vara signerad innan läkemedlet iordningställs och ges — undantaget gäller bara när patienten behöver omedelbar behandling
Huvudregeln är att ordinationen ska vara signerad av den som ordinerat, innan läkemedlet iordningställs och administreras eller överlämnas. Undantaget finns men är smalt: det gäller när patienten behöver omedelbar behandling. En dos som ska ges om en timme till någon som mår bra är inte det.
Källa: 8 kap. 3 § HSLF-FS 2017:37
- 07
Du har delat dosetten för veckan. En kollega går in till den boende och ger kvällsdosen. Vad är huvudregeln?
Rätt svar: Den som iordningställt läkemedlet ska själv administrera eller överlämna det — undantag finns, men de förutsätter vårdgivarens rutiner och märkning
Huvudregeln knyter ihop iordningställande och givande hos samma person, just för att kontrollkedjan inte ska brytas. Undantag finns — bland annat när vårdgivarens rutiner tillåter att annan behörig personal ger läkemedlet och det märkts enligt föreskriften — men de är undantag, och de förutsätter att rutinen faktiskt finns.
Källa: 8 kap. 9 § HSLF-FS 2017:37
- 08
Du gör i ordning en dos som ska ges först om två timmar och som därför inte ges omedelbart. Vad ska framgå av märkningen?
Rätta svar: Patientens identitet · Läkemedlets namn eller aktiva substans och styrka · Vem som har iordningställt läkemedlet
Ett iordningställt läkemedel som inte ges direkt ska märkas med patientens identitet, läkemedlets namn eller aktiva substans, styrka, tidpunkt för iordningställande, tidpunkt för administrering eller överlämnande, vem som iordningställt det och övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Diagnosen hör inte dit — den är ordinationens sak, inte hanteringens.
Källa: 8 kap. 7 § HSLF-FS 2017:37
- 09
Din delegering har gällt i två år utan att någon följt upp den. Vem har brustit, och mot vilket krav?
Rätt svar: Vårdgivaren — beslut om delegering ska följas upp minst en gång per år, och i uppföljningen ska ingå en kontroll av att kunskaperna är aktuella
Uppföljningskravet riktar sig till vårdgivaren, inte till dig och inte till den enskilda sjuksköterskan. Det var också den regel som ersatte den gamla ettårsgränsen: i stället för att beslutet löper ut ska kunskapen kontrolleras återkommande. Att ingen följt upp på två år är alltså en brist hos vårdgivaren, oavsett vad som står om giltighetstid i ditt beslut.
Källa: 9 kap. 6 § HSLF-FS 2017:37
- 10
På din arbetsplats finns ingen skriven rutin för i vilka situationer delegering får ske eller vilken kunskap som krävs. Vad säger föreskriften?
Rätt svar: Det ska framgå av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel — saknas de är det en brist hos vårdgivaren
Av vårdgivarens rutiner ska det framgå i vilka situationer och under vilka förutsättningar det är förenligt med en god och säker vård att delegera, och vilken kunskap och kompetens som krävs av mottagaren. Kravet gäller vårdgivaren — och privata utförare som är vårdgivare omfattas på samma sätt som kommunala.
Källa: 9 kap. 9 § HSLF-FS 2017:37
- 11
Vad ska dokumenteras i patientjournalen när ett läkemedel har administrerats eller överlämnats?
Rätt svar: Vem som administrerat eller överlämnat läkemedlet och när det gjordes
Både vem och när ska dokumenteras. För vacciner och bioteknologiskt framställda läkemedel tillkommer batchnummer, och har ett läkemedel bytts ut ska namnet på det som faktiskt gavs dokumenteras. Signeringen är alltså inte en formalitet — den är journalföring av vem som utförde åtgärden.
Källa: 8 kap. 12 § HSLF-FS 2017:37
- 12
Vid räkning stämmer inte saldot i förbrukningsjournalen för ett narkotiskt läkemedel. Vad gäller?
Rätt svar: Avvikelsen rapporteras till vårdgivaren — differenser i narkotikaredovisningen är en händelse som kan medföra en vårdskada
För narkotiska läkemedel ska tillförsel, förbrukning och kassation dokumenteras särskilt, just för att avvikelser ska gå att upptäcka. En differens som skrivs bort genom att saldot justeras går inte att utreda. Din rapporteringsskyldighet omfattar risker för vårdskador och händelser som hade kunnat medföra en vårdskada — en oförklarad differens är en sådan.
Källa: 12 kap. HSLF-FS 2017:37 och 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659)
- 13
En boende har blivit muntorr, förvirrad och har svårt att kissa sedan ett nytt läkemedel sattes in. Du känner igen symtomen från listan över läkemedel som bör undvikas till äldre. Vad gör du?
Rätt svar: Rapporterar dina observationer till sjuksköterskan och beskriver att de kom efter läkemedelsändringen
Listan riktar sig till förskrivare, och du ska inte bedöma om ett läkemedel är olämpligt eller föreslå utsättning. Men den är värdefull som observationskunskap: att känna igen att vissa grupper oftare ger fall, förvirring, muntorrhet och urinretention gör att du rapporterar rätt saker. Att avstå från att ge en ordinerad dos på eget bevåg är däremot inte ditt beslut heller.
Källa: Socialstyrelsens lista över läkemedel som bör undvikas till äldre
- 14
En läkemedelshändelse har inträffat i en LSS-verksamhet där personalen arbetar under både socialtjänstlagstiftning och hälso- och sjukvårdslagstiftning. Vilket spår går den i?
Rätt svar: Hälso- och sjukvårdsspåret: rapport till vårdgivaren, och vid allvarlig vårdskada vårdgivarens lex Maria-anmälan till IVO
Lex Sarah hör till socialtjänstlagen och LSS och är ett annat spår. En läkemedelshändelse går normalt i hälso- och sjukvårdsspåret — du rapporterar till vårdgivaren, och det är vårdgivaren som efter utredning anmäler till IVO om händelsen medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Att personalen arbetar under båda regelverken samtidigt betyder att de ska hållas isär, inte att båda alltid används.
Källa: 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659)
- 15
Du ger fel dos trots att sjuksköterskan gjort en korrekt bedömning och skrivit ett komplett delegeringsbeslut. Hur fördelas ansvaret?
Rätt svar: Du ansvarar för hur du fullgjort uppgiften; den som delegerat ansvarar för sin bedömning och för beslutet, men inte för utförandet
Ansvaret är delat men inte överlappande: den som delegerar svarar för sin bedömning och för beslutet att delegera, inte för hur uppgiften sedan fullgörs. Den som tagit emot delegeringen svarar för utförandet. Det hänger ihop med att du blir hälso- och sjukvårdspersonal medan uppgiften utförs, med det särskilda ansvar det innebär.
Källa: Socialstyrelsens handbok s. 67–68
