Det korta svaret
Arbetsmiljö är allt som påverkar människor på jobbet – inte bara skyddsutrustning, buller och ergonomi, utan lika mycket arbetsbelastning, ledarskap och hur kollegor behandlar varandra. Arbetsmiljölagen definierar begreppet brett: både fysiska och psykiska förhållanden ska räknas in. Arbetsmiljöverket delar i sin vägledning in det i tre dimensioner – fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Uppdelningen är inte bara pedagogisk; olika delar av arbetsmiljön regleras av olika föreskrifter, vilket avgör vilka krav som gäller och vem som ansvarar för vad.
Så brett definierar lagen begreppet
Arbetsmiljölagens ändamål är enligt 1 kap 1 § att "förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö". Redan i den formuleringen syns bredden: lagen stannar inte vid att skydda mot olyckor, utan siktar på en god arbetsmiljö i vid mening. I 2 kap 1 § preciseras det ytterligare – arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, arbetet ska kunna ge variation, social kontakt och utvecklingsmöjligheter, och även sådant som arbetstidens förläggning räknas in. Det är alltså en lag som redan sedan 1977 byggde in både det fysiska och det som i dag brukar kallas organisatoriskt och socialt.
Den fysiska arbetsmiljön
Den fysiska arbetsmiljön är den del de flesta tänker på först: buller, belysning, kemiska ämnen, ventilation, ergonomi och hur lokalerna är utformade. Kraven på detta område samlas sedan årsskiftet 2025 i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, som reglerar allt från planlösning och belysning till ventilation, temperatur, bullerdämpning och ergonomiska hjälpmedel. Föreskriften ersatte den tidigare AFS 2020:1. Utöver den finns egna regelverk för bland annat kemiska risker och säker användning av arbetsutrustning – den fysiska arbetsmiljön är med andra ord uppdelad på flera specialiserade föreskrifter, inte en enda paragraf.
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Den andra halvan handlar om hur arbetet är organiserat och hur människor har det tillsammans. Arbetsmiljöverket beskriver den organisatoriska arbetsmiljön som det som påverkas av arbetets innehåll, organisation, ledarskap, arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning, medan den sociala arbetsmiljön handlar om utvecklingsmöjligheter, gemenskap och hur kollegor kommunicerar och interagerar – även digitalt. Den här delen kallades tidigare ofta "psykosocial arbetsmiljö", men det är inte längre myndighetens egen term. Sedan regelförnyelsen 2025 samlas kraven i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, som pekar ut ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling som tre områden arbetsgivaren särskilt ska hantera.
Varför uppdelningen spelar roll juridiskt
Skälet att hålla isär fysiskt, organisatoriskt och socialt är inte akademiskt – det avgör vilken föreskrift som styr, vilka undersökningar som krävs och vilken kompetens som behövs för att bedöma risken. En brist i ventilationen bedöms mot andra krav och med andra metoder än en hög och ojämnt fördelad arbetsbelastning, även om båda formellt är arbetsmiljöfrågor med samma arbetsgivaransvar. En chef eller ett skyddsombud som bara känner till skyddsutrustning och ergonomi missar hela den organisatoriska och sociala halvan av lagens definition – och riskerar att aldrig fånga upp risker som hög arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Systematiskt arbetsmiljöarbete binder ihop helheten
Det som håller ihop alla delarna är det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som regleras i AFS 2023:1. Föreskriften kräver att arbetsgivaren undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön löpande – oavsett om risken är fysisk, organisatorisk eller social. Ett företag som bedriver SAM med fokus enbart på till exempel brandsäkerhet och skyddsutrustning uppfyller inte kravet; undersökningen ska omfatta hela bredden. Den som vill sätta sig in i hur SAM ska bedrivas i praktiken, inklusive hur organisatoriska och sociala risker ska riskbedömas, hittar utbildningar i kurskatalogen, där Alvyrilearning bygger ut utbudet inom just systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vanliga frågor
Vad ingår i begreppet arbetsmiljö?
Allt som påverkar en människa på jobbet: fysiska faktorer som buller, belysning, kemikalier, ergonomi och lokalernas utformning, men också organisatoriska faktorer som arbetsbelastning, arbetstid och ledarskap, och sociala faktorer som gemenskap, kommunikation och hur kollegor behandlar varandra. Arbetsmiljölagens 2 kap 1 § slår fast att både fysiska och psykiska förutsättningar ska beaktas, vilket är grunden för den breda definitionen.
Vad är fysisk och psykisk arbetsmiljö?
Fysisk arbetsmiljö är sådant som går att mäta eller ta på – buller, ventilation, kemiska ämnen, belysning och ergonomi. "Psykisk arbetsmiljö" är ett vardagligt uttryck utan egen definition i dagens regelverk; Arbetsmiljöverket delar i stället in den delen i organisatorisk arbetsmiljö (arbetsbelastning, ledarskap, arbetsinnehåll) och social arbetsmiljö (gemenskap, kommunikation, bemötande). Tillsammans täcker de vad som tidigare ofta kallades psykosocial arbetsmiljö.
Är psykosocial arbetsmiljö samma sak som organisatorisk och social arbetsmiljö?
I stort sett, ja. "Psykosocial arbetsmiljö" var länge det vedertagna uttrycket, men sedan innehållet i den gamla föreskriften AFS 2015:4 fördes in i dagens regelverk används i stället organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som Arbetsmiljöverkets egen benämning. Innehållsmässigt handlar det om samma saker – arbetsbelastning, ledarskap, arbetstid och kränkande särbehandling – bara uppdelat i två tydligare begrepp.
Vem ansvarar för att hela arbetsmiljön, inte bara den fysiska, undersöks?
Arbetsgivaren. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1 ligger alltid hos arbetsgivaren, oavsett om risken är fysisk, organisatorisk eller social. Skyddsombud och chefer har en viktig roll i att fånga upp riskerna i vardagen, men den rättsliga skyldigheten att undersöka, åtgärda och följa upp vilar på arbetsgivaren.
